Lär dig om druvor
Vin görs av jäst druvsaft från druvor som växer på vinrankan Vitis Vinifera.
Vin har framställts i minst 8 000 år och är uppskattat både som måltidsdryck och i festliga sammanhang då vin dricks i syfte att uppnå berusning. Vin har i årtusenden varit föremål för ett omfattande intresse; allt från Bibelns Noa till de franska munkarnas extas över att dricka stjärnorna. Vid sidan om ruset och den omedelbara konsumtionen, finns dock en vetenskap. Idag hittar man både utbildningar i mat-och dryckeskunskap och en stor mängd böcker och tidskrifter om vin. Många tidningar har särskilda vinjournalister och intresset ökar från konsumenterna att vilja lära sig mer.
Om man vill ta steget in i Vinets värld är det en bra start att gå igenom de mest odlade druvorna, vilka du hittar nedan. Dessutom är det bra att lära sig hur vin blir till, och de viktigaste orsak-verkan strukturerna mellan geografiskt läge, klimat, jordmån och vinifiering.
CHARDONNAY
Chardonnay är den mest odlade gröna vindruvan i världen. Odlas i de flesta vinländer. Den är lättodlad, lönsam och ger stora skördar. Chardonnay-druvan är i sig är inte särskilt aromatisk. Smaken påverkas av lokal jordart, klimat och vinifiering - det vill säga hur man tillverkar och lagrar vinet. Ligger vinet på fat så drar Chardonnaydruvan tacksamt åt sig av fatkaraktären.
Kända distrikt: Chablis, Bourgogne, Champagne och Kalifornien.
I Chablis t.ex. gör Pascal Bouchard fantastiska viner där den berömda jordmånen Kimmeridge tydligt framträder.
Chardonnay har uppkommit ur en korsning av Pinot noir och Gouais blanc. Druvan antas härstamma från Frankrike.
CHENIN BLANC
Odlas främst i Frankrike, Sydafrika och USA.
Kända distrikt: Loire
Chenin Blanc har hög fruktsyra och ger viner med frisk smak, oavsett om de är torra eller söta. På grund av den höga syran passar både torra och söta Loireviner att lagras länge, t.ex. Moulin Touchais söta viner som anses "vara odödliga".
Synonymer: Pineau (Frankrike, Loire), Steen (Sydafrika), Agudelo (Spanien)
Chenin blanc härstammar högst troligen från Loiredalen och DNA-teknik har konstaterat att den är avkomma till Savagnin/Traminer med andra "föräldern" okänd.
SAUVIGNON BLANC
Sauvignon Blanc är mycket aromatisk. Doften påminner om svartvinbärsblad, nässlor, fläder och citrus. I smaken finns samma aromer tillsammans med en tydlig fruktsyra. Druvan odlas i stora delar av vinvärlden bl.a. i Frankrike, Sydafrika, Chile och Nya Zeeland. Kända distrikt är Sancerre (Loire), Pessac-Léognan (Bordeaux), Marlborough.
Speciellt lyckosam är druvan i viner från Loiredalen då den förekommer ensam i viner från Sancerre. I Bordeaux används druvan blandad med Sémillon och Muscadelle till att producera både söta och torra viner av hög klass. I nya världen hittar vi välgjorda druvrena, friska viner från Chilenska Casa Silva.
Ursprunget är okänt men man har konstaterat att Savagnin korstades med en okänd druva och därmed skapades Sauvignon Blanc.
RIESLING
Odlas främst i svalare områden som Tyskland, Frankrike, Österrike och Australien. Kända distrikt: Mosel, Rheingau, Pfalz, Alsace.
Rieslingviner kan vara allt från knastertorra till djupt söta, Alltid med hög fruktsyra och med inslag av citrus, äpple, päron, honung och mineral. Rieslingviner är lagringsdugliga och med ålder framträder ofta mineralkaraktären tydligare. Beroende på var druvan odlats kan det variera från kalksten till gummi och Petroleum. Dr Loosen och Georg Breuer är framstående tyska producenter och i Alsace Fernand Engel och Zind-Humbrecht som båda är biodynamiska odlare.
Riesling är en korsning av druvsorten Heunisch (samma druvsort som Gouais Blanc) och Vitis silvestris. Denna korsning har sannolikt uppstått spontant.
GRÜNER VELTLINER
Odlas nästan bara i Österrike där den med en tredjedel av landets vinodlingar är landets mest odlade druva. Kända distrikt är Wachau och Kamptal i regionen Niederösterreich.
Druvan är mycket aromatisk och ger torra, friska viner med inslag av päron, örter, äpple, grapefrukt och vitpeppar. Viner med mognad har ibland en liten rökighet och toner av honung. En viss oljighet är inte heller ovanlig.
Bründlmayer är en av Österrikes främsta producenter som gör fantastiska viner på Grüner Veltliner och Willie Bründlmayer själv är professor med stor kunskap kring vinvetenskap.
MUSCAT
Muskat är samlingsnamnet på en druvfamilj. Petit, Ottonell, Blanc à Petit Grains och Alejandria är kända druvor för vinframställning. Petits odlas över hela världen, Ottonell trivs bäst i svalare regioner som Alsace och Österrike. Alexandrie finns i varma områden runt medelhavet och i Australien, Muscat Blanc à Petit Grains i Astiregionen i Piemonte.
Från lätta till fylliga, alltid aromatiska med inslag av Sultanrussin och apelsinblom. Ofta låg fruktsyra. Druvfamiljen är mycket gammal och omnämns redan i det antika Egypten och man har därför inte kunnat fastställa ursprunget.
Druvan Muscadelle som använd bl.a. i Bordeaux har liknade aromer som Muscatfamiljens druvor, men är obesläktad.
PINOT GRIS
Pinot gris odlas främst i Frankrike, Tyskland (Grauburgunder), Italien (Pinot Grigio) och Österrike. Det mest kända distriktet är Alsace.
Druvan känns igen på sin lätt rosa ton. Druvan ger allt från lätta neutrala, torra viner till söta viner. Relativt låg syra med inslag av gråpäron, citrus, tropisk frukt, honung och gula äpplen. Eftersom Pinot Gris har lätt för att angripas av ädelröta (botrytis) är man i Alsace förtjust i söta Pinot Grisviner av typen "Vendange tardive" (sent skördade) eller den ännu sötare "sélection de grains nobles" (utvalda druvor med ädelröta). Fernand Engel och Zind-Humbrecht är lysande producenter på området.
Ursprunget är okänt men man anser att det är en klon av en Pinot noir variant.
VIOGNIER
Druvan odlas främst i Frankrike, Italien, Australien och USA. Kända distrikt är Rhône, Kalifornien, Languedoc-Roussillon.
Viognier ger torra, mycket aromatiska viner. Vinerna är gulaktiga i färgen och har en blommig doft med toner av vit persika, jasmin, aprikos, ananas och mogna päron. Vinerna är ofta relativt fylliga med mild fruktsyra och lite oljig konsistens. Viognier används också i druvblandningar för att ge neutralare viner mer smak. I Côte-Rôtie i Frankrike är det tillåtet att blanda i druvan i det röda Syrah-vinet med upp till 20%, det gör motsägelsefullt nog vinet djupare i färgen och skänker en lätt violblommig arom. I Condrieu är det 100%Viognier som gäller.
Yalumba som Australiens äldsta familjeägda vinhus gör fina, aromatiska Viognerviner.
Hur gör man vin?
När man skördat druvorna krossar men dem i en vinpress och låter druvsaften jäsa till en alkoholhaltig dryck. Detta sker med hjälp av det socker som finns naturligt i druvorna som reagerar tillsammans med jästen. Jästen finns på yttersidan av druvornas skal. Ibland använder man öppna kärl och låter den jäst som finns i luften på en gård medverka i processen; man låter då den naturliga vildjästen hjälpa till. Oftast tillsätter man jäst för att kunna kontrollera processen. Det är då lättare att få till det vin man önskar, än att låta naturen ha sin gång. Som vinmakare väljer man sitt sätt att göra vin.
För att ett rödvin skall få sin färg behöver man färgämnet från druvornas skal, eftersom nästan allt druvkött är ljust. Man skalmacererar, det vill säga man låter även skalen jäsa med. Man kan även röra runt i skal- och druvmassan för att laka ur färgen mer, då får man ett mycket mörkrött vin.
När vinet har jäst upp till den alkoholhalt man efersträvar så buteljeras det eller lagras på ekfat innan buteljering. Ju längre ett vin ligger på ekfat ju mer framträder ligninet och laktonet från fatens insida i form av fatkaraktär; kaffe, vanilj, cappuccino, nyhyvlat trä och så vidare.
CABERNET SAUVIGNON
Utan tvekan en av världens mest odlade druva. Druvtypiska aromer av svarta vinbär, cederträ, nyvässad blyertspenna och gräs. Viner av Cabernet sauvignon lagras ofta på ekfat vilket ger toner av vanilj, kaffe och mörk choklad.
Cabernet Sauvignon odlas i hela vinvärlden. Kända distrikt är Bordeaux, Napa Valley (Kalifornien), Margaret River (Australien). Château de Pez och Château Kirwan gör välbalanserade, klassiska Bordeauxviner.
På 1700-talet gick druvan under namnet Petite vidure i Bordeaux, och det är därifrån den kommer. Dna-analys visar att druvan är en korsning av två andra Bordeauxdruvor, Cabernet franc och Sauvignon blanc.
MERLOT
Populär druva som odlas i hela vinvärlden. Kända distrikt är Bordeaux och Kalifornien. Château Rocheyron är en topp-producent i Bordeaux som gör fantastiska viner på Merlotdruvan.
Ger ofta medelfylliga till fylliga viner med relativt mjuka tanniner och inslag av blåbär, plommon, korinter, gräs och örter. Med ålder framträder lädertoner, höstlöv och svamp.
Merlots ursprung är inte kartlagt men man anser att den härstammar från Bordeaux och är genetiskt kopplad till Cabernet Franc.
CABERNET FRANC
Druvan odlas främst i Frankrike, Italien, Chile, Argentina, USA och Australien. Kända distrikt är Bordeaux och Loire.
Druvan ger friska, medelfylliga viner som kan ha inslag av hallon, svarta vinbär, örter, grön paprika, gräs och rotfrukter. Italienska producenten Piaggia gör välbalanserade viner på druvan och i Australiens hittar vi klassiska Bordeauxblends som hos toppproducenten Henschke.
DNA-analys har visat att Spanska Baskien verkar vara ursprungsorten, med de urgamla, inhemska sorterna Morenoa och Hondarribi Beltza som troliga föräldrar till Cabernet Franc.
PINOT NOIR
Pinot noir är en känslig och svårodlad druva och den trivs inte i för varma klimat. För att bevara den friska syran odlar man den i Frankrike, USA, Chile, Tyskland, Nya Zeeland och Australien. Kända distrikt är Bourgogne (Frankrike), Oregon och Sonoma (USA), Central Otago (Nya Zeeland), Ahr och Pfalz (Tyskland).
Pinot noir ger lättare viner med inslag av jordgubbar, hallon, lingon, gräs, kryddor, örter, sandelträ, muskot och choklad. Tanninerna är framträdande men mjuka.
Vinproducenten Domaine de la Romanée-Conti i Bourgogne tillverkar en rad förstklassiga Pinot noirviner, bland andra Romanée-Conti som ofta kallas världens bästa vin.
Pinot Noir är förälder till en mängd andra druvsorter, bland annat Chardonnay, Gamay och Aligoté. Pinot Noir muterar även lätt vilket har gett upphov till druvsorter som Pinot blanc och Pinot gris.
SYRAH
Syrah odlas i stora delar av vinvärlden bland annat i Frankrike, Spanien, Australien, Sydafrika, USA, Nya Zeeland och Sydamerika. Mest kända distrikt är Rhône och Barossa Valley. Går oftast under namnet Shiraz i nya världen.
Syrah ger kraftiga viner - fruktiga och kryddiga med inslag av björnbär, örter, vitpeppar, lakrits, kakao, viol, eneträ, charkuterier och lagerblad. Syrah trivs bäst i varma klimat som t.ex. i Spanien. Den hör ursprungligen hemma i norra Rhônedalen i Frankrike men har länge odlats under namnet Shiraz i Australien, där den har blivit väl omhändertagen. Exempel på sådan välgjord Shiraz återfinns hos framstående producenter Henschke.
Syrah är genetiskt en korsning mellan två relativt okända franska druvsorter från Rhône; Mondeuse blanche och Dureza.
GRENACHE
Druvan är en av de mest odlade i världen. Den är lättodlad och passar bra i torra och varma områden. Den odlas framförallt i Spanien och södra Frankrike, men även i Kalifornien och Australien, Kända distrikt är Södra Rhône och Priorat.
Grenache ger viner med toner av björnbär, blåbär, hallon, lavendel och inslag av örter och salmiak. Man använder även druvan till rosévin.
Producenten Gran Clos gör enastående viner från Priorat där druvan har en tydlig dominans.
Grenache/ Garnachadruvan har inga kända föräldrar och sägs ha sitt ursprung i Aragonien i Spanien.
TEMPRANILLO
Kärt barn har många namn! Denna spanska druva har massor av synonymer och några kan nämnas; Tinto fino (nationellt), Tinto País (Kastilien León), Ull de Llebre (Katalonien), Tinta de Toro (Toro), Cencibel (La Mancha), Tinta Roriz samt Aragonez (Portugal). Tempranillo odlas framför allt i Spanien, Argentina och Portugal. Kända distrikt är Rioja, Ribera del Duero och Navarra.
Smaken är ofta rik på mörka bär, körsbär, slånbär, torkad frukt och kryddor. Enligt spanska vinregler lagras vinerna av tradition länge på både fat och i butelj, vilket gör att fatkaraktären blir tydlig i form av vanillin och örter (dillkrona).
Världsberömda Dominio de Pingus gör ett av de mest eftertraktade vinerna, "Pingus,"på Tempranillodruvan.
DNA-analys har hjälpt till att identifiera druvorna Albillo Mayor och Benedicto som föräldrarna till Tempranillo.
MALBEC
Malbecodlingar hittar man främst i Argentina - 75 procent av världens Malbecviner produceras där. Mindre förekommande i Frankrike, där den tillhör originaluppsättningen av Bordeauxdruvor, samt i Australien, Sydafrika, Italien och Spanien. Kända distrikt: Mendoza, Cahors och Bordeaux.
Fylliga viner med inslag av mörka bär, plommon och tobak. Argentinarna är världens största nation vad gäller uppfödning av nötkreatur - och att konsumera dem. Till grillat passar ett vin som är fruktigt och inte är för strävt, för då krockar grillytan med tanninerna och det blir en besk upplevelse. Malbecvinerna är perfekta till den smakrika köttbiten, och då framför allt de välgjorda vinerna från Bodega Aleanna.
Malbec är en naturlig avkomma av den gamla druvan Prunelard och Magdalene Noir des Charentes.
SANGIOVESE
Sangiovese odlas i Italien, USA, Australien och Argentina. Kända distrikt: Toscana.
Sangiovese är en inhemsk, italiensk druva som odlas i flera delar av landet, men framför allt i Toscana och Emilia-Romagna. Den har många synonymer, som t.ex. Brunello och Prugnolo. Toppviner framför andra står producenter som Fèlsina och Tenuta San Guido för.
Druvan ger friska strama viner, mycket tydliga körsbärstoner, mörka plommon, mandel, vildörter, choklad, tobak, kaffe och svart te. Traditionellt serveras Sangiovesevinerna till vilt, smakrika kötträtter och pasta, gärna med långkokad, tomatbaserad sås.
Sangiovese är ett resultat av druvorna Ciliegiolo ("lilla körsbäret") och Calabrese Di Montenuovo.
NEBBIOLO
Nebbiolodruvan odlas främst i Piemonte i norra Italien och i områden som Barolo, Barbaresco, Gattinara, Ghemme och Carema. Namnet kommer från det italienska ordet för dimma, nebbia som är vanligt i Piemonte på hösten under skördetiden. Nebbiolo mognar mycket sent och trivs därför bäst i de allra soligaste lägena.
Doften kan påminna om körsbär, tjära, torkade örter och rosor. Smaken är mycket frisk och sträv, och syran och tanninerna gör vinerna mycket lagringsdugliga.
I Gattinara kallas druvan för Spanna. Nebbiolo tros härstamma från flera olika Italienska druvor som Freisa, Bubbierasco och Vespolina.
BARBERA
Odlas främst i Italien men även i Sydamerika, Australien och USA.
Kända distrikt är Alba, Asti och Monferrato i Piemonte.
Det mest typiska för Barbera är den höga fruktsyran. Vinerna är också fruktiga, ofta med inslag av mörka körsbär. Den moderna trenden går mot koncentrerade och sträva viner, vilka uppnås genom lågt skördeuttag och lagring på små, nya ekfat. Många experter menar att Barbera är den intressantaste druvan i Piemonte, Nebbiolo till trots.
Synonymer i urval: Barbera Forte, Barbera Mercantile, Barbexinis, Besgano, Cosses Barbusen, Gaietto, Lombardesca, Perricone, Pignatello och Ughetta.
Hur smakar mineral?
Mineral är det som omger vinrankan; kvarts, fältspat, kalk eller salt. Ett eller flera mineral bildar tillsammans en bergart.
Ofta ser man i beskrivningen att vinet smakar mineral. I vinet upplevs detta som våt sand, dammig kalksten, tändsticksplån, rök eller sälta.
När man har lärt sig att identifiera olika områdens olika mineral kommer man direkt att kunna känna igen dem i t.ex. en Chablis (kalkrikt), Pouilly Fumé (rökig granit) eller Sherry (sälta).
Jordarna är fulla av mineral och lämningar från förr som fossil, snäckskal, ben och vulkanisk aska. Olika områden har namn på sina jordmåner, t.ex. Kimmeridge och Portland i Chablis, Terra Rossa i Barossa, Albariza i Jerez och Llicorella i Priorat.
